Att skiljas
Det var 3 år, eller 4 månader, eller kanske bara 5 timmar sedan.
Ni bestämde er för att gå skilda vägar och du undrar hur fasen du ska kunna överleva med en bröstkorg som istället för hjärta är fylld med småspik, glasskärv
or och en och annan taggig hårborste?
Här i "Skilsmässoakuten" finns hjälp!
Oavsett om det var det här du ville eller inte, så gör det ONT. Ont för att hela framtiden måste byggas om, ”det var ju vi som skulle bli gamla ihop”. Ont för att du kanske grämer dig över förlorade år, ”hur kunde jag stå ut så länge?”. Ont för att livet ställs på ända på ett sätt som mycket väl kan leda till en periods sjukskrivning eller några sessioner i terapisoffan...
Kom ihåg att det tar längre än du tror att komma över någon
Det är väldigt vanligt att man underskattar hur lång tid det egentligen tar att komma över ett ex. Mänskliga processer är rätt långsamma. Det värsta kommer man igenom på ett år, men att separationen är en öm tå i ytterligare ett par år är inte ovanligt alls.
Det finns också bedräglig fas i början då man kan känna eufori och frihetskänslor.
Kanske tycker du: ”var det inte svårare än så här?”, och reflekterar i termer av ”jag är säkert en sån som klarar sånt här lite bättre än andra”. Eller ”jag hade nog bearbetat rätt mycket i förskott”. Sedan kommer känslorna ikapp.
Känn alla känslor
Det vanligaste rådet som psykologer och relationsexperter brukar ge i skilsmässosammanhang är att tillåta sig själv att känna ALLA känslor. Sorg, saknad, ånger, hämndlystnad, ilska. Att kapsla in och försöka gå vidare för fort fördröjer bara processen i längden. Känslorna måste erkännas, och det kan ofta räcka för att få dem att passera.
Så småningom har man betat av frågorna som surrade som värst i huvudet i början. Man har accepterat och förlåtit, men man kan fortfarande vara väldigt rädd för att gå in en ny relation. Vad är det som säger att man inte begår samma misstag igen?
Lär dig till nästa gång
Kom ihåg att många skilsmässor bottnar i att vi har varit slarviga när vi har valt partner. Vi tog inte våra tvivel i början på allvar, utan tyckte att ”nu har han ju ändå lämnat sin tandborste här, nu kan jag inte göra slut”. Det går att lära sig något av erfarenheten, och att vara mer lyhörd inåt nästa gång man går in i en relation.