Fråga

Svar

Hej!

Jag har kortat din fråga lite grand, som jag brukar försöka göra.

Som jag ser det så handlar problemet om att ni har fått nya roller till varann. Kanske har han tidigare varit van vid att du är den starka? Och nu är du svag och tilltufsad, och då har man ju en tendens att vara lite klängig och destruktiv i sina behov av bekräftelse. Få relationer klarar den förändringen utan att de blir lite sprickor. Men en stark relation är ju inte en relation som aldrig någonsin går igenom en kris, utan en relation där man tillsammans har skapat ett kitt som lagar sprickorna. 

I långa loppet tror jag inte att du vill vara med en man som inte klarar att du livskrisar, för det kommer du att göra många gånger i livet. Skulle detta bli början på slutet så kan du inte klandra dig själv. Du kan inte vara en stålkvinna som aldrig någonsin tillåter dig själv att bryta ihop. En sån kvinna får aldrig några riktigt nära relationer dessutom.

Därmed inte sagt att en relation ska få bära hur mycket som helst. Kanske borde du bli lite bättre på att söka tröst och hjälp hos andra, om det nu är så att din pojkvän har fått rollen som psykolog lite för ofta. Att därför försöka hålla lite distans under en kort period är nog inte fel. Men det känns lite tokigt att ni ska göra det för att "se om han saknar" dig. Det handlar ju allra mest om att du ska försöka hitta tillbaka till lite egen inre styrka igen. Göra upp med dina demoner. Jobba med din självkänsla. Det är lätt att man hamnar i en ond cirkel av att vara ledsen, bli tröstad, men samtidigt ännu mera ledsen över hur "besvärlig" man har blivit. 

Du behöver lite egen tid för att hitta den där styrkan igen, och konstatera de lärdomar som livskrisen faktiskt gav dig, för jag är säker på att det faktiskt fanns sådana också, det är ju av kriser som man utvecklas som människa. 

Och sen får DU se i vilken riktning du vill gå vidare i ert förhållande. För det handlar inte bara om honom!

Kram och lycka till!

/Marina